Sidor

måndag 29 april 2013

Byxrepris

Att göra om vanliga byxor till mammabyxor var ju inte så komplicerat, så jag passade på att fixa ett par till byxor åt mig. Den här gången köpte jag ett par nya blåa ankelbyxor (tidigare skulle man ha sagt att de är för korta, nu är det mode) på vanliga avdelningen, och så gjorde jag samma procedur som med de föregående byxorna. Här ser man hur jag klippt och sytt:
Och en rumpbild kan jag också bjuda på:
 

fredag 26 april 2013

Egna mammabyxor

 
Det här inlägget hade lika gärna kunnat heta "den som inga byxor har...", "man tager vad man haver" eller kanske "själv är bästa dräng". Mammabyxor är ju en hel djungel, en djungel av obekväma, tighta, dyra, osmickrande byxor. Usch och fy säger jag bara. Visserligen erkänner jag att höfterna breddats de senaste månaderna, och utan kurvor var jag inte tidigare heller, så att komma i något i min gamla storlek är uteslutet. Men om man går upp i storlek tills storlekarna tar slut på mammaavdelningen och byxorna fortfarande är så smala över vaderna att man inte får upp byxorna ända till magen, då tycker jag nog att felet ligger någon annanstans än hos mig. Varför finns det bara byxor med "smal passform" nu för tiden, är jag den enda som vill ha luftiga byxor när det börjar bli varmt? Och är korvskinsbyxor verkligen det mest smickrande man kan ha när man går omkring med en badboll på magen?
Min frustration började övergå i desperation i takt med att magen, och resten av kroppen, expanderade och det enda par byxor jag haft sedan januari började kännas allt obekvämare. Med tre månader kvar vill man ju gärna ha ens ett par byxor man ryms in i. I Berlin hittade jag visserligen ett par dyra, luftiga och ljusa byxor till sommaren, i en inte alls särskilt stor storlek kan ju tilläggas, men det känns ännu lite för tidigt för dem. Kanske i maj... Nåja, desperation föder kreativitet visade det sig och plötsligt hade jag sytt om ett par gamla lösa tygbrallor och ett linne till ett par bekväma mammabyxor! Jag tog ett par byxor som gick över baken och höfterna men så klart inte gick att knäppa längre. Så sprättade jag bort dragkedjan från byxorna och sydde ihop några centimeter av gylfen när den var i "öppet läge". Därefter klippte jag plats för magen, vek kanten inåt och sydde ner den med en raksöm. Linnet (välj ett som ryms över magen) friserades så att axelbanden klipptes bort och den ena sidan (ryggsidan i det här fallet) lämnades högre än den andra. En fin blyertsskiss får illustrera allt detta klippande:
Sedan nålade jag fast linnet i byxorna, avig mot avig och den längre sidan av linnet framåt för att täcka maghålet. Fållen på linnet ska alltså vara uppåt, inte ner i byxan. En raksöm runt alltihopa, uppe vid linningskanten av byxorna, och så var det klart. Ett par mammabyxor med samma magtubslösning som de dyra tyska byxorna, dvs man viker ner tuben över magen så det ser ut som att man har ett linne på sig. Det blåa linnet jag offrade till detta projekt har inte så supermycket stretch så byxorna är nästan lite lösa runt magen, men jag räknar med att den ännu växer och att det inte är någon problem om några veckor. Här är en lite suddig bild på byxorna in action, ihopparade med t-shirten jag tryckte för ett tag sedan. Det är ju en hel kollektion helt plötsligt, projekt hennilicious?

onsdag 24 april 2013

Solgul solhatt

Med hopp om en solig sommar bestämde jag mig för att sy en solhatt åt mig själv. Mönster saknade jag så klart, men någonstans har jag läst att man kan använda strykjärnet till det - bara att rita runt och sedan klippa ut lämplig mängd bitar (alltså sex stycken). Så, det bestämde jag mig för att testa. Men en solhatt är ju mer än bara kullen, någonsorts brätte behöver man ju också. Försök ett, det randiga, visade dels att jag har ett väldigt stort strykjärn, dels att det är jobbigt att göra brättet skilt. Försök två, det vita, visade att en klockad modell kunde fungera och att jag ytterligare behövde minska på storleken. Och så till slut resulterade allt detta testande och provsyande i den raketformade, rutiga pappersbiten som syns på bilden - ett mönster närmare bestämt. 
Den slutgiltiga hatten sydde jag i gult, rätt så styvt tyg. Sedan sydde jag foder i vitt och vändsydde ihop härligheten. Lite turkosa detaljer fick den också. Det är en rätt så rymlig hatt vilket passar mig perfekt, tycker trånga hattar som man svettas i och får rand i pannan av är det värsta som finns! Nu återstår bara väntan på de där soliga sommardagarna... och fram till dess kanske jag syr en till hatt eller två, nu när mönstret är klart går de snabbt att svänga ihop. 

tisdag 23 april 2013

Babypåslakan

Vissa saker går ju bara inte att fotografera på ett vettigt sätt... Det här är i alla fall babypåslakan som jag sytt av gamla påslakan. Det randiga har jag fått av mormor, kommer inte ihåg om det var från 1950-talet eller 1960-talet men rejält med år på nacken har det i alla fall. Lammlakanet har både jag och systrarna slitit på under 1980-talet. Nu är dessa före detta normalstora (eller nåja, lammlakanet var nästan vuxenstorlek - men 20 cm för kort för vanliga täcken!) påslakan förvandlade till miniatyrpåslakan. De är både miljövänliga och mjuka, perfekta för babyn med andra ord!

Storleken jag siktade på är 124*85 cm för att passa täcket som jag, och alla andra finländska mammor, får av staten. 

fredag 19 april 2013

Ny skräddarsax

Säljer man en väska eller två så har man råd att köpa en ny skräddarsax. Den gamla har efter några år av flitigt användande blivit slö i spetsen, fast jag bara har klippt tyg med den. Att klippa med en slö sax leder fort till både frustration och fula resultat, så en ny stod på önskelistan. (Visserligen kan man väl slipa saxar, men en hemmaslipning vågar jag mig inte på utan att ha en ersättningssax och en professionell slipning är knappast gratis - eller lätt att hitta.) En likadan som den förra var väl vad jag hade tänkt mig, men när jag stötte på monsterskräddarsaxen* från Fiskars med 40% rabatt så var det avgjort - en sådan ville jag ha! Att den kom i en tjusig förpackning gjorde ju inte saken sämre. 
Det här är alltså jubileumsversionen av stora skräddarsaxen som är gjord för varuhuset Stockmanns 150-årsjubileum, och därför är den graverad med "150" på ena sidan. Och eftersom jubileumsåret var i fjol så reas den tydligen ut just nu. Perfekt för alla som bor i Finland! På bilden ser man hur stor den är, överst ligger en vanlig universalsax - längd (först skrev jag bladlängd, men det är ju nog hela saxen) 21 cm, i mitten med svarta handtag finns min gamla skräddarsax - längd 24 cm, och under ligger då den nya monstersaxen - längd hela 27 cm. Undras om storleken har betydelse...?

*kallar den alltså för monstersax pga storleken

Caféväska

Den bruna fågelväskan fick en köpare, en som dessutom ville ha en till brun väska. Nu är bruna tyger inte direkt det jag har mest av i skåpet, men efter en djupdykning så hittade jag i alla fall det här kaffekoppstyget.* Det har ett antal år på nacken så det har sett sina brunaste dagar, men fast det är lite färgblekt så är det ändå väldigt fint tycker jag. Kopparna matchades sedan med en fransk uggla, rosa och orange. Undras om det var något i den här stilen beställaren hade tänkt sig...?

*Visserligen skulle fågeltyget ha räckt till ännu en väska men att sy kopior lockar inte riktigt.

måndag 15 april 2013

Fågelväskans tvilling

Av det bruna Kokkatyget blev det också en väska. Annars likadan som gårdagens, men med helt andra färger. Smak och tycke avgör vilken man gillar mera! Jag gjorde tvåfärgade handtag även på denna, det fick bli randigt på utsidan och blått på insidan den här gången.

söndag 14 april 2013

Fågelväska

Äntligen tog veckan slut och äntligen fanns det tid att sy! Först ut är en väska med det turkosa Kokkatyget. Väskan är samma modell som den här uggleväskan jag sytt tidigare men har bredare handtag. Nytt för mig är tvåfärgade handtag, blev ganska snyggt tycker jag. Inne i väskan hittar man en liten ficka som stängs med tryckknapp, praktiskt för nycklar eller telefonen...

måndag 8 april 2013

Kokkatyger från Berlin

Något större springande i tygaffärer blev det tyvärr inte i Berlin eftersom jag pga foglossning håller samma hastighet som en snigel och helst endast rör mig korta sträckor. Men den här var jag i alla fall inne i - Frau Tulpe - och kom ut med några japanska Kokkatyger. Finfina tycker jag! Fåglarna tror jag blir perfekta som börsar eller necessärer och det gröna med savanndjur var ju bara för sött för att lämna kvar i affären. Säkert hittar jag något att göra med det.

måndag 1 april 2013

Semester

Tatiana Riabouchinska darning the ballet shoes, Sydney, between 1938-1940 / photographer unknown 
En stressfri påsk med god mat och några deckare börjar närma sig sitt slut, men semestern är lyckligtvis inte över för min del för det. Imorgon bär det av söderut, mot Berlin närmare bestämt. I min fantasi så är det full vår där, och jag kan sitta lite avklädd och avslappnat på en parkbänk och sy några stygn på en medhavd balletsko (!), i verkligheten får jag väl hoppas på plusgrader och trevliga butiker - gärna innehållande tyger eller annat skoj. Oavsett blir det kul att se Berlin igen, det är 13 år sedan sist...